loveandsecondlongstreet

Att dra ner röken från en Camel blue efter att ha blivit biten, riven och nästan slagen - allt i the name of passion är lite som att äta paj efter att ha vägt sig och sett att man gått ner tio kilo. Så. Jävla. Fantastiskt. Fast han hatar det såklart för lukten sätter sig i hans lakan säger han. Att dom luktar sperma tycks dock inte bekomma honom vilket jag tycker är tusen gånger värre, men så kommer det ju också ifrån honom. Ja den där nyförälskelsen där allt jag gjorde var magiskt verkar vara bortblåst här i sängen där ljudet av hans suckar ekar för varje ny cigarett jag tänder. Varför kedjeröker jag egentligen undrar jag i mitt stilla sinne, en må vara ljuvlig men de resterande tio ger mig inte något.

Kanske vill jag provocera mannen jag älskar, för jag är trots alla kärleksförklaringar trött på hans hundvalpsögon och njuter faktiskt av de faktum att han nu blir irriterad. Det här är mitt problem.

Jag kan bara vara sådär novell/filmiskt/himlastormande-kär under en kort period, sen längtar jag efter kaos.

Men allt kaos jag får nu är några suckar (och våldsamt sex visserligen, vilket är den enda sorten jag klarar av) och jag kan redan känna hur det börjar rycka i mig, tristess